På morgonen den 8e september dog min farmor helt plötsligt, hjärtat bara stannade och hon var borta innan ambulansen hann komma. Då hon pga senilitet redan var "förlorad" sedan några år tillbaka så har hennes bortgång inte tagit så hårt på mig, det är mest chocken som har tärt.
Begravningen ägde rum i Bollnäs den 24e... det blev många tårar under själva ceremonin, men även många fina minnen och skratt vid fikat efteråt.
Det känns fortfarande lite overkligt att hon är borta, men samtidigt som att en lite sten har ramlat av mina axlar. Dock har nu en massa tankar på min mormor och morfar tagit rot i hjärnan. Dom är båda två 90 år och väldigt sjuka, framförallt mormor som i princip ligger för döden. Kommer nog bli två begravningar till inom en snar framtid...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar