Tråkigt

Dagarna blir väääääldigt långa när man inte har något speciellt att göra. Idag jobbar S 14 till 22.30, vilket innebär att jag har nästan hela dagen i ensamhet. Jag tycker självklart att det är skitkul att hon avancerar och får mer ansvar på jobbet, men när det innebär längre pass och dessutom en massa kvällsjobb så är det inte lika roligt längre.

Appropå karriär och framtid så satt vi och pratade lite igår om vad vi vill jobba med i framtiden. Ingen av oss har en aning insåg vi. S känner att hon kan ge ICA några år till för att klättra lite till och få gå utbildningar, men sen då? Själv är jag ännu mer ovetandes om vad jag vill, det känns som att min nuvarande utbildning och inriktning kanske inte är helt rätt... men vad som är rätt har jag inte den blekaste aning om. Jag funderar på att plugga till hösten, om jag inte har hittat något jobb. Plus att jag måste böna och be till min a-kassa att jag får studera deltid utan att dom tar ifrån mig mina pengar. För studiestöd klarar jag mig tyvärr inte på. Börjar jag plugga så blir det nog antingen ekonomi, marknadsföring eller att bygga på den utbildning jag redan har.

Den kommande veckan kommer bli en enda lång väntan på att mitt körkortstillstånd ska dimpa ner i brevlådan. Jag måste hinna få det senast om 2 veckor då min intensivutbildning i Söderhamn börjar. Jag undrar hur det blir annars? Kanske det går att lösa på nåt sätt, ingenting brukar ju vara omöjligt. Men jag ska ivf vänta och se om det kommer under veckan, annars får jag ringa och höra om det går att skynda på.